På ludvika.se använder vi cookies för att förbättra din upplevelse av webbplatsen. Läs mer om hur du kan hantera cookies.

Du är här:

Frågor och svar


Frågor och svar (till ludvika.se)


Vad är integration?

Integration är både ett mål och en - eller flera - processer. För individen är integrationen ett livsprojekt som är beroende av hans eller hennes egna mål, syften och förutsättningar. Integration betyder också att förena skilda delar till en större helhet. Den som bosätter sig i ett nytt land, måste hitta en strategi för att ingå i en ny gemenskap utan att göra våld på sin kulturella och etniska iden-titet. Det förutsätter en viss, ömsesidig, anpassning. Integration är en ständigt pågående process. Samhället kan stödja individen genom att föra en politik som underlättar för honom eller henne att förverkliga sina mål i livet.

Vad är integrationspolitikens mål?

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla, oavsett bakgrund, ska vara delaktiga och med-ansvariga för.

Vem är invandrare?

Enligt den arbetsgrupp som har sett över användningen av begreppet invandrare i lagar och förordningar och i myndigheters verksamhet (Ds 1999:48 och 2000:43) bör begreppet invandrare användas endast när det gäller människor som själva har invandrat, det vill säga flyttat till Sverige från ett annat land och folkbokförts här. Personer med utländsk bakgrund avser såväl utrikes födda personer som själva har invandrat som personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. (Ur regeringens skrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet.)

Vad är skillnaden mellan en flykting och en invandrare?

Som flykting har man fått uppehållstillstånd i Sverige för att man har ett behov av skydd. Invandrare omfattar alla personer som är bosatta i Sverige och som är födda i ett annat land, till exempel adoptivbarn och arbetskraftsinvandrare.

Vem räknas som nyanländ invandrare?

Nyanländ är en person som har mottagits inom ramen för kommunens flyktingmottagande och ingår i etableringslagen, vilket exempelvis kan vara kvotflyktingar eller familjeåterföreningar till ensam-kommande barn. Samtliga har uppehållstillstånd när de bosätter sig i kommunen. Under de närmsta 24 månaderna räknas personen som nyanländ och ingår i den så kallade etableringslagen och har rätt till insatser via arbetsförmedlingen.

Vad innebär bosättningslagen?

Från 1 mars 2016 ska alla kommuner kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd (lag 2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning). Den nya lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Migrations-verket är anvisande myndighet.

Hur många nyanlända som en kommun ska ta emot beror på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. 2018 är det s.k. kommuntalet för Ludvika 0 personer.

Hur många flyktingar bosätter sig i Ludvika varje år?

2017 mottog Ludvika 247 personer som fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i kommunen. Av dem var 102 anhöriginvandrare och 15 ensamkommande barn.

Vem bekostar kommunens flyktingmottagande?

Kommunerna får ett statligt bidrag för personer med uppehållstillstånd som bosätter sig i kommunen och som omfattas av den statliga förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningarlänk till annan webbplats. Kommunen får varje år en grundersättning. Det är ett fast belopp oavsett kommunens storlek eller planerat mottagande. Grundersättningen för 2018 är 227 500 kronor. Kommunen får också ersättning med ett schablonbelopp per individ som fastställs varje år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel:

  • mottagande och praktisk hjälp vid bosättning
  • särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg med mera
  • utbildning i svenska för invandrare
  • anpassad kommunal vuxenutbildning för nyanlända som omfattas av förordningen om etableringsinsatser
  • samhällsorientering
  • tolk
  • andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället
  • vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration.

För 2018 är schablonbeloppet 133 200 kronor för en person som inte har fyllt 65 år, och 80 300 kronor för en person som har fyllt 65 år.

Vilka är grunderna för uppehållstillstånd?

Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. En flykting är en person som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruk-tan för förföljelse på grund av sin

  • ras
  • nationalitet
  • tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av
    sin religiösa eller politiska uppfattning
  • sitt kön eller sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd.

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som

  • löper risk att straffas med döden
  • löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller
  • som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

De flesta som flytt från Syrien har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande.

Migrationsverket ger dessutom kvotflyktingar tillstånd att komma till Sverige på den årliga flykting-kvoten. De som erbjuds vidarebosättning i Sverige som kvotflyktingar blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Som anhörig till en person som redan bor i Sverige räknas make/maka/registrerad partner eller sambo samt barn under 18 år. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna barn kan normalt inte få uppehållstillstånd som anhörig. Generellt gäller att personen i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den anhörige som vill flytta till Sverige. Att få uppehålls- och arbetstillstånd som anhörig är det vanligaste skälet att personer bosätter sig i Sverige.

Gäststudent: Studierna ska vara på universitet eller högskola. Studenten ska betala för studieplatsen och visa att hen kan försörja sig under hela studietiden.

Arbete: En arbetstagare måste visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige. Arbetserbju-dandet bifogas i ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd och lönen måste vara tillräckligt hög för att personen ska kunna försörja sig. EU-medborgare behöver inte söka uppehållstillstånd.

Vad är den tillfälliga lagen?

Sedan 20 juli 2016 har Sverige en tillfällig lag som ska gälla i tre år. Lagen innebär att asylsökande som har rätt till skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Den som får flykting-statusförklaring får uppehållstillstånd i tre år och den som får status som alternativt skyddsbehö-vande får uppehållstillstånd i 13 månader. När tillståndet löpt ut görs en ny prövning om det är möjligt att återvända till hemlandet. Den tillfälliga lagen begränsar också asylsökandes möjlighet att återförenas med sina familjer. Endast den som får flyktingstatus och uppehållstillstånd i tre år får möjlighet till familjeåterförening.

Vad är etableringsreformen?

Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser i kraft (2010:197). I samband med det infördes en ny reform i Sverige, etableringsreformen. Reformens syfte är att underlätta för personer som är nya i Sverige för att de, så snabbt som möjligt, ska lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning i landet. Det är Arbetsförmedlingen som har det samordnande ansvaret för etableringen.

Vad är etableringsprogrammet?

Arbetsförmedlingen upprättar en individuell planering tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Planeringen ska normalt omfatta aktiviteter på heltid. Inom etableringsprogrammet kan man t.ex. läsa Svenska för invandrare (SFI), söka jobb eller göra praktik på en arbetsplats. Försäkringskassan beslutar om etableringsersättning och betalar ut den. Stödet utgår i 24 månader.

Vad är skillnaden på etableringsplan och etableringsprogram?

Före den 1 januari 2018 kallades den individuella planen etableringsplan. Efter det datumet skrivs man in i det som kallas etableringsprogrammet. Om man gått in i en etableringsplan är man kvar i den planen till dess att den tar slut.

Vem kan ta del av etableringsinsatserna?

Den som har fyllt 20 men ännu inte 65 år och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.

Hur stor är etableringsersättningen?

Den som deltar i etableringsprogrammet på heltid får 308 kr per dag, högst fem dagar per vecka. Under kartläggningen och upprättandet av den individuella handlingsplanen är ersättningen 231 kr per dag. Ersättningen är skattefri. Beloppet blir mindre om programmet inte är på heltid, om personen arbetar och får lön eller får annan ersättning för samma dag. Man kan också få ett etableringstillägg på 800 kr i månaden för barn som är under 11 år och 1 500 kr i månaden för barn som har fyllt 11 år men inte 20 år. Etableringstillägg kan utgå för högst tre barn. Om man är inskriven i etableringsprogrammet, bor ensam i egen bostad och är folkbokförd på bostadsadressen kan man få bostadsersättning. Bostadsersättningen kan utgå för bostadskostnader över 1 800 kr och upp till 5 700 kr per månad.

Mer information hittar du på Migrationsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelserna  verkar för att kommunerna tar emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och ser till att de får en bra introduktion i det svenska samhället. Det innebär att länsstyrelserna förhandlar med kommunerna om mottagande och introduktion i sina respektive län. För kontaktuppgifter till respektive länsstyrelse, se länsstyrelsernas gemensamma hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ungdomsstyrelsen har övertagit uppgiften att fördela statligt stöd till organisationer och projekt som främjar integration.

SCB, Statistiska centralbyrånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har övertagit databasen STATIV med statistik om integration och ansvarar för att publicera viss analys av statistiken.

Dela

Sidan senast uppdaterad: 2018-07-02

Kontakta oss

Telefon: 0240-860 00
Öppettider:  08:00-12:00, 13:00-16:00

Integrationsenheten
Folkets hus, Carlavägen 24, Ludvika

Verksamhetschef
Mohammed Alkazhami 0240-860 85

Invandrarservice
Frändskapshuset, Carlavägen 2
0240-863 89

Ludvika kommun, 771 82 Ludvika

Telefon: 0240-860 00
SSC3N2.sitevision-cloud.net · 17/07 09:44:20