Luft och ventilation

Dålig luft är ett vanligt problem på många skolor men är inte alltid lätt att mäta. Det som oftast gör att du tycker att luften är dålig är att det är för varmt eller att det är för dåligt ombyte av luft i lokalen. Då kan det hjälpa att vädra.

Rekommenderad temperatur i ett klassrum är mellan 20-23°C. Tänk på att din klädsel påverkar om du upplever rummet som för varmt eller kallt. För att se om man får in tillräckligt med frisk luft via ventilationen kan man mäta halten koldioxid. Om man till exempel är fler i klassrummet än ventilationen är anpassad för blir ofta koldioxidhalten för hög.

Ventilation

Luftflöden i skolor är ofta för låga på grund av att personbelastningen i lokalerna har ökat utan att ventilationssystemen har anpassats eller på grund av dåligt underhåll av ventilationssystemen. Normalt behövs ett uteluftsflöde på minst 7 liter per sekund och person plus ett tillägg på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golv.

En obligatorisk ventilationskontroll ska göras vart annat år av en behörig kontrollant. Det finns krav på att ventilationssystem ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Kontrollen och underhållet ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas tillgänglig vid anläggningen.

I den förordning om funktionskontroll av ventilationssystem, OVK, som regeringen utfärdat och där Boverket har gett ut tillämpningsföreskrifter finns kravet att återkommande besiktning i skolor ska ske vartannat år. Vid den återkommande besiktningen ska ventilationssystemet kontrolleras så att det i huvudsak fungerar som det var tänkt när systemet togs i bruk. Det innebär att obligatorisk ventilationskontroll kan bli godkänd även om luftflödena inte är anpassade till den nuvarande personbelastningen i lokalerna. För att kunna planera för verksamheten på skolan är det nödvändigt att rektorn känner till resultat från obligatorisk ventilationskontrollsbesiktning eller undersökningar av ventilation och luftkvalitet.

Ventilationen ska vara dimensionerad i förhållande till antalet elever och personal. Det är bra att ta fram en enklare information om hur man använder ventilationssystemet till de personer som använder lokalerna. Ett sätt kan vara att sätta upp ett anslag med uppgift om det antal personer som ventilationssystemet är anpassat för. I de fall luften tillförs via golvplacerade lågimpulsdon är det viktigt att se till så ingen behöver sitta i donets närzon (oftast ett par meter) och att donet inte blockeras med möbler, skärmar med mera. Detta med hänsyn till bland annat funktion, buller och drag. Fläktrum får inte användas som förråd.

Luften i skolan

Luftkvaliteten har stor betydelse för inomhusmiljön. Ventilation är ett sätt att undvika luftföroreningar. Ventilationen ska tillföra rummet ren luft för att späda ut den förorenade rumsluften och föra bort förorenad luft utan att det blir drag. En viss luftväxling behövs alltid i en lokal på grund av föroreningar från människor, byggnadsmaterial och liknande. Det är inte människans syrebehov som avgör ventilationens storlek utan mängden luftföroreningar, fukt och lukter och i vissa fall temperaturkrav i lokalen. Städning hjälper till att hålla nere halten av luftföroreningar.

I reglerna om ventilation används koldioxidhalten som mätvärde på luftkvaliteten. Koldioxiden i sig är inte farlig, men höga värden är ett tecken på att luften inte byts ut tillräckligt ofta med hänsyn till antalet personer i lokalen. Koldioxidhalten ska helst hållas under 1 000 ppm (miljondelar) i klassrum, gymnastiksalar och samlingslokaler. Utomhus är halten normalt 300 - 400 ppm. I lokaler där det finns andra luftföroreningskällor än personer, till exempel i träslöjdsalen, är det nödvändigt att det finns effektiva punktutsug vid maskinerna och vid arbetsbänkarna.

Städningen är också viktig för att hålla nere partikelhalten i rumsluften. Vanligt damm kan innehålla en rad irriterande och allergiframkallande ämnen. Fuktskador i byggnaden kan också orsaka dålig luftkvalitet och är den vanligaste orsaken till sjuka hus-problem.

En vanlig orsak till dålig luft är att det vistas fler människor i lokalen än vad ventilationssystemet är avsett för. Så kan det ofta vara i skolan. Vid låga halter av koldioxid, det vill säga när halten ligger runt 1 000 ppm, kan man få en acceptabel luftkvalitet genom att till exempel vara färre personer i lokalen, införa kortare arbetspass och vädra under rasten. Att vädra under pollensäsongen kan dock ge problem hos pollenallergiska personer. Har man mycket höga koldioxidhalter räcker det inte att vädra eller införa kortare arbetspass. Då måste troligen ventilationen förbättras  antingen genom smärre reparationer eller genom totalombyggnad av ventilationssystemet.

Om städningen är dålig får städmetoderna och rutinerna ses över. Även lokalerna och inredningen bör ordnas så att de blir lättstädade.

Under sommaren kan värmeproblemen inomhus minskas om fönstren förses med markiser och om ventilationen går under natten så att den svalare nattluften kyler ner byggnadsstommen och inredningen.

Klagomål på torr luft under vintern försvinner i många fall om lufttemperaturen sänks med någon grad.